Tropicarium i Gäuímar

Tropicarium i Gäuímar
tryck pá bilden
Visar inlägg med etikett vin och mat. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vin och mat. Visa alla inlägg

5.9.11

Gracias vin- och delikatesskurser

PROVNING

Så började det:  Mitt livs första vinprovningskurs. Den  anordnades av Güímars vindistrikt. Kursen pågick under tre eftermiddagar, totalt 9 timmar.
 Därefter deltog jag i två ytterligare vinprovningskurser, men utan att det delades ut något diplom. Den första 4 timmars kursen anordnades av Ycoden Daute Isoras vindistrikt.  Den andra kursen organiserades av vinbutiken Canary Wine tillsammans med Abonas vindistrikt.



EnoTenerife anordnade en vinprovning på La Laguna, i huset av Viña Norte. Kurser pågick under två eftermiddagar, totalt 6 timmar. Kursledaren var vinmästaren och vinprovarmästaren Juan Enrique de Luis Bravo.

EnoTenerife och Föreningen för tidigare studenter vid Universitet av La Laguna anordnade en kurs om ost-och vinprovning. Kursen ägde rum i Viña Nortes lokaler i La Laguna. Och pågick under tre eftermiddagar, totalt 9 timmar. Kursledaren var ostspecialisten Zebina Hernández Hernández.

Den 27.08.2011 var det kurs på provning av röda viner på Bodagas Contiempo i Güimar. Kursledaren var Patricia Perez, som också är denna vinkällares ekonomidirektör. Vi började kursen med att smaka på olika röda druvor direkt från vinrankorna. Avslutningsvis besökte vin vintillverkninsavdelningen för att smaka på vinsaft av årets vita druvor.
Kurslängen var 4 timmar (ingent diplom utdelas)

UNIVERSITETSKURSER


Detta var min första kurs på universitätnivån. Den hölls i San Miguels kulturhus Casa de Capitan. Kursen var ett samarbete med Universitet av La Laguna.
Under kursen fick vi höra bl a om Tenerifes och de kanariska öarnas vinodlingshistoria och dagens möjligheter att försörja sig som vinproducent. Vi gick igenom de regler som styr vintillverkningen. Etikettfrågorna i samband med större tillställningar var en av frågorna. Kursen avslutades med en kort vinprovning ledd av sommeliern José Domingo Herrera.
Kursen pågick under 5 eftermiddagar, totalt 20 timmar.


Den andra universitetskursen. Den anordnades av La Lagunas universitets företagsekonomiska fakultet.
Frågor ang vinturismen betraktades ur företagarsynvinkel. Lagstiftningens krav på vinodlarna och vinproducenterna, samt kulturella frågor i samband med vin togs upp under denna kurs. Under en kursdag besökte vi La Lagunas centrum för att se vad staden hade att erbjuda för turister. Vi besökte också stadens saluhall för att bekannta oss med utbudet av vin och ostar.
Kursen pågick under 10 eftermiddagar, totalt 30 timmar.


Den tredje universitetskursen. Den anordnades av La Lagunas universitets företagsekonomiska fakultet.
Frågar om vinturismens vad och hur... Genomgång av tillverkningsprocesserna av olika typer av vin. Några timmar ägnades också åt vinprovning. Under en eftermiddag promerade vi från La Laguna till grannkommunen Tegueste, för att lära känna en gammal väg som band ihop dessa två kommuner. Under resan hade vi också möjlighet att titta på olika typer av bindning av vinrankorna. I Tegueste öppnades den sk Vinmånaden.
Kursen pågick under 10 eftermiddagar, totalt 30 timmar.


Den fjärde universitetskursen. Den anordnades av La Lagunas universitets företagsekonomiska fakultet.
I La Laguna hade en speciell vecka om film, vin och gastronomi organiserats. Vi gick ta del i utvecklingen av denna. Det erbjöds en hel del erfarenheter från bla Norra-Portugal och Norra-Spanien om hur man organiserar sk. vinturer. De tre sista eftermiddagarna var i Tegueste, Casa Zamoranes och hade möjlighet att lära känna olika lokala aktiviter omkring vin .
Kursen pågick under 10 eftermiddagar, totalt 30 timmar.

Den femte universitetskursen. Den anordnades av La Lagunas universitets företagsekonomiska fakultet.i samarbete med sommaruniversitetet i Adeje.
Under denna kurs utökades vinturismen med frågor ang gastronomi. En eftermiddag lyssnade vi hur representater för två olika vinkällare (från norra delen och den södra delen av ön) berättade om sina verksamheter och sina viner. En kort presentation av provning av chocklad och honung tillsammans med vin.
Ett avsnitt om de gamla kanariska potatissorterna jämfört med nya europeiska. En grundlig genomgång av Saborear España och dess utökning till Tenerife, och vinturer i Norra-Spanien och Norra Portugal ingick också i kursutbudet.Kursen pågick under 5 eftermiddagar, totalt 20 timmar.

Mera om kursen i Adeje

September 2011, Gracia Penttinen

4.8.11

Vin-mat-turism i Adeje, Tenerife i juli 2011

På sommaren studeras det även i den sydländska värmen. På Tenerife samlade sommaruniversitet i Adeje ett stort antal deltagare. Bland dem är ålderspridningen större än på de vanliga universitetskurserna.
I årets program hade man uppmärksammat de krav som den moderna turisten ställer och att det därmed är viktigt att förnya utbudet.

Av kursutbudet valde jag ”enogastroturismo”. Ordmonstret gömmer inom sig flera olika teman. ”Eno” syftar till vin, ”gastro” talar om mat, i detta fall om det som är traditionellt för orten, även om man inom kursen sökte inspiration utanför den Kanariska övärlden. Och ”turismo” är det som man här har satsat på under årtionden. Resten av kursens namn avslöjar att det är meningen att ”bidra med berikande och vitaliserande aspekter till turismen”. Ansvariga för kursen var dr.José Antonio Lastres Segret och direktören för Enoturismonline, Gabriel Santos, som redan är bekanta från flera olika utbildningssammanhang under de senaste åren.

Modern tid och traditioner
Dr Lastres Segret började med att berätta om vad som händer i den stora vida världen, närmast på den Iberiska halvön. Där utgör enogastroturismen en viktig del av det lokala utbudet, så som i San Sebastian – Donosti i Baskien. Han berättade om internationellt kända kockar och deras restauranger och dessa specialiteter. Lastres Segret berättade också om de kanariska traditionerna: På vilket sätt och varifrån kom vinrankan till öarna. Att de vinrankor som finns här inte finns någon annanstans i världen, eftersom Filoxera, vinlusen hörjade i Europa i slutet av 1800-talet och förstörde rankorna. Denna lus kom aldrig till Kanarieöarna. Hur man gav vin såväl åt barn som åt åldringar att dricka då det innehöll mindre bakterier än vattnet. Hur rödvin var arbetarnas dryck Rödvin och gofio (rostat mjöl) var de motorer som höll dem igång. Det finare folkets vin var vittvin.
Under mer än 300 år var vin den drivkraft som upprätthäll det kanariska politiska, ekonomiska och sociala livet och utrikeshandeln i gång. Vin har aldrig betraktats som alkoholhaltig dryck, utan som livsmedel. Numera har detta bekräftats officiellt, vin är livsmedel.

Kursen fortsatte. Vi fick höra på vilket sätt begreppet vin/mat kan införlivas i utbudet inom turismen. Det svåra därmed har varit att det knappt har funnits någon samordning mellan de olika utbuden. Nu håller man på att lära sig detta.

Varifrån kommer våra turister och vilka är de
Vi fick se statistik över turisterna, vilka som kommer till de Kanariska öarna och varifrån kommer de. Åldersgrupperingarna är också viktiga att ta hänsyn till. Den europeiska ekonomiska krisen var synlig här redan från första början, samtidigt som den hade satt sig i gång i Tyskland och England. En stor del av turisterna kommer just från dessa länder. Antalet besök minskade då ganska kraftigt, men har börjat öka under de två senaste åren. Turismen sysselsätter direkt eller indirekt ca 80 % av befolkningen. Av denna anledning är det viktigt att tänka på förnyelsen inom sektorn. Dagens turister har också andra intressen än de tidigare generationerna. ”Upplevelsen” är ett uttryck som man möter på överallt och i alla sammanhang.

Upplevelser och njutningar
I mitten av veckan hade vi vår upplevelse- och njutningsdag. Felipe Monje, ägaren och enologen (källarmästaren) av vinkällaren Bodegas Monje från El Sauzal (DO TacoronteAcentejo) var inbjuden som föredragshållare. Han är vintillverkare i den femte generationen. Felipe Monje berättade on de olika aktiviteter som hans bodega har att erbjuda.
Där finns bl a en restaurang i vilken man förutom att erbjuda god mat också organiserar olika kurser för olika åldrar. I vinkällarutrymmen organiseras också kulturevenemang, konserter, kostutställningar och tangokvällar.
Bodega Monjes nya profil ”Wine & Sex” är registrerat varumärke som håller på att sprida sig till andra orter, bl a Madrid.
Felipe Monje hade vin med sig för att vi skulle kunna testa lite. Först fick vi smaka på ett rött vin, Hollera, årgång 2010 som hade tillverkats med kolsyrejäsningesmetoden (Maceración carbónica). Druvorna var av variationen Listán Negro och växer på 425 – 600 meters höjd.
Vi lyssnade på vad Monje berättade om detta vins egenskaper medan vi testade det ”som sig bör”, utseendet, doften och smaken.

Den andra vinkällaren vars representant hade kommit med vinflaskorna, var Tierras de Aponte. Denna vinkällare är mycket mindre vintillverkare än Monje. Tierras de Aponte (DO Abona) är den ända vinkällare om finns i turistkommunen Adeje (Playa de Las Americas är en del av Adeje), Det första Aponte vinet var också rött vin. Det var enligt min personliga uppfattning en spännande upplevelse därför att man hade i detta vin använt 40 % Vijariego druvor, som jag hittills inte hade träffat i något annat vin. Dessa har fått växa på 1050 meters höjd.
Apontes röda vin, ”Vendimia Seleccionada” var från år 2009. Det hade fått mogna 3 månader i fransk ekfat. Antalet flaskor var endast 1200.

Dessa två röda viner som vi fick testa var sinsemellan helt olika. Monjes Hollera var ”lätt” som går utmärkt ihop med olika smårätter - tapas. Apontes vin hade stark smak och skulle vara utmärkt med t ex nötkött.
Vi hann också testa Apontes vita vin av Moscatel druvor från år 2006. Vinet doftade vita blommor ex. jasmin. Detta skulle gå bra ihop med t ex choklad.
Tyvärr hann vi inte testa Monjes vita vin.
Båda vinkällare är öppna för besökare. På Monje kan man också delta i olika arbetsmomenten på fältet.
Apontes vin finns att köpa på Hipertrebol i Adeje. Monjes viner kan man finna i större ”supermercados”.
Båda vinkällare exporterar sina viner. Monje ex till USA och Aponte till Puerto Rico.

Det nästa njutningsmomentet kom med mästarsmakaren och källarmästaren Juan Enrique de Luis Bravo. Hans uppgift var att ge oss en inblick i kombinationen sött vin – honung - choklad. Det vita söta vinet var tillverkat av Listán Blanco druvan. Vinet ”Humbold” härstammar från källaren ”Bodegas insulares” och var från 1997. Det röda söta vinet var Monjes ”Vino del Padre”, tillverkat av druvan Listán Negro, från år 2002.
Honung fanns i två variationer: den ljusa och milda Tajinaste (Teide snokört) som samlats inom Nationalparken Las Cañadas del Teide. Den mörka och starkt smakande kastanjhonungen härstammar från den övre delen av La Orotava dalen. Den ena chokladen innehöll 85 % kakao och den andra 99 %. Vi smakade vinerna med olika honungs- och chokladkombinationer för att finna ut vilka som harmoniserade bäst med varandra.
Det finns 30 olika mikroklimatområden på Tenerife och 20 olika honungar som härstammar av en enda endemisk blomma.

Potatiskunskap
Från vin gick vi över till de lokala potatisvariationerna med dr. Gonzalo Brito Miralles från La Lagunas Universitet.
De kanariska potatissorterna är importerade från Syd-Amerika under början av 1500-talet. Det finns 200 ”vilda” potatissorter och 7 odlade som sedan bildar 5 500 olika undervariationer.
De Kanariska öarna är det enda stället på Jorden där man förutom Anderna odlar sorter som är samma som där. Man kan fortfarande hitta 29 olika gamla sorter på de Kanariska öarna. Visserligen har man börjat importera europeiska sorter, som t ex King Edward, (som här heter Chinegua), eftersom de ger större skördar och är ”billigare”. I de gamla potatissorterna finns förutom C-vitamin mer vitaminer och mineraler än i de moderna potatisarna. De är också lättare att förvara än de nyinflyttade. Det är visserligen möjligt att få färska potatisar året om, eftersom de olika sorterna har sina specifika odlings- och skördetider. Det enda är naturligtvis att priset inte kan vara lika lågt som t ex de europeiska potatisarnas.
Sedan 2011 har de Kanariska potatisarna (la papa – las papas) sin egen egen DO – ”Papas antiguas Canarias”. På öarna organiseras t.ex. potatisdagar och olika evenemang omkring potatis. Det organiseras också kurser för dem som vill lära sig att odla dessa historiska potatisar.

Kartläggning och ”marketing”
Den teoretiska undervisningen fördjupade sig mera i ”Saborear España - Tasting Spain”, som vi redan hade hunnit få en liten inblick i ang. Tenerife. Organisationens VD, Lluis Pujol Marco redogjorde för verksamheten och filosofin. Även i detta sammanhang blir viktigheten av kundens – turistens upplevelse understruken. Gastronomin är den ”Nya Rock & Roll”.
Folk har mindre tid och mera pengar än tidigare. Därför växer kvalitetens och upplevelsens betydelse. Den allmänna tendensen är att satsa på äkta och naturliga lokala råvaror. Samtidigt strävar man efter att höja människornas kunskapsnivå om viktigheten av att ta hand om miljön. Lluis Bujol Marco som kommer från Baskien påminde om vin- och matkulturens centrala roll där. Europas enda gastronomiska universitet ”Basque Culinary Center” är en viktig del av denna kultur.

Den andra ”marketings” föredraghållaren, dr. Carlos Henrique Figueriredo e Melo de Brito kommer också från den norra delen av den Iberiska halvön. Han är professor i marketing vid Oportos universitet i Norra Portugal. Vinleden i Oportos omgivning ”Ruta do Porto” är den viktigaste och mest kände av Portugals vinleder.
Som marketingspecialist fördjupade sig dr. Figueriredo e Melo de Brito naturligtvis i dessa frågor, mao. publicitet och försäljning. Han konstaterade bl a att det företag som vill koncentrera sig i vin och gastronomi, inte behöver var specialister i dessa, utan i turismen. Man måste ha förmåga att skapa starka varumärken, samarbetsgrupper och man måste veta på vilket sätt och till vilket pris dessa produkter ska marknadsföras.
De exempel som har presenterade var från Portugal, Oportos och Vinha Verdes områden. Där har man genomfört ett stort arbete med att kartlägga det existerande utbudet och för att skapa samarbetsgrupper. Nuförtiden är dessa leder ett begrepp och det finns gott om turister med stort intresse för vin och gastronomi.

Sammanfattning
Kursen avslutades med ”ett runt bord”. Man kunde konstatera att även om det redan finns goda exempel, så finns det likaväl mycket att lära sig.
På Tenerife finns samtliga ingredienser för en framgångsrik vin- och matturism och därutöver har vi sol och badstränder, som vanligtvis saknas i andra vin- och gastronomiområden.
När paketet med utbudet är klart, och de som arbetar inom turismen har fått mer fördjupning inom området, blir även turisterna medvetna om den mångsidighet som redan nu finns inom sträckhåll.

Enoturismonline
Bodegas Monje
Tierras de Aponte
Saborear España – Tasting Spain
Juan Enrique de Luis Bravo


Juli 2011 ©Gracia Penttinen
All rights reserved. Ingen del av texten får lånas utan skriftligt tillstånd från upphovsmannen, enligt lagen om upphovsrätten.

17.4.11

Om kvinnorna och vintillverkning

Historian berättar att Noak var den första namngivna person om man förknippar med vin. Före honom fanns flera generationer icke-namngivna kvinnor.

Man anser att vintillverkningen blev upptäckt under den neolitiska perioden. Och man vet att under denna period samhällena var matriarkat, dvs. styrda av kvinnorna.

Under årtusenden vände sig allt till det motsatta. Sedan den romerskkatolska kyrkan uppstod och övertog makten och härligheten några hundra år efter vår nuvarande tideräkning hade fått sin början, övergick vintillverkningen helt och hållet till männen. Vin betraktades som Jesu´ blod i nattvardskalken och ansvariga för tillverkningen av denna värdefulla saft var klosterbröderna, dvs. munkarna. Under loppet av århundraden spred sig vinodling och –drickande också till det vanliga folket. Men de som tog hand om odlingarna och tillverkningen var män.
Kvinnornas menstruationsblod har en mäktig kraft. Den kunde förstöra hela vinbeståndet i en källare, varför kvinnorna inte fick inträde i dem.

På de Kanariska öarna levde denne tro länge. För bara ett par år sedan fick jag höra hur någon äldre vintillverkare hade förbjudit inträde in sin bodega för den kvinnliga kontrollanten. Denna herre blev då utan den etikett som man ger till de kontrollerade vinerna på ett DO, eller ursprungsområde.

Ett annat fall fick jag höra av en vinmästare och vinprovarmästare Juan Enrique de Luis Bravo, Han hade en vintillverkningskurs endast för kvinnor i El Palmar, i Buenavista kommun. Kvinnorna fick lära sig att ta hand om hela tillverkningsprocessen, men likaväl fick de inte gå in i familjens vinkällare. Visserligen började männen fråga dem om råd och så småningom öppnades även vinkällarportarna för dessa kvinnor.

Idag är situationen helt annorlunda även i denna del av världen. På de kanariska öarna finns ett stort antal kvinnor som är aktiva i de olika befattningarna inom vintillverkningen. Det finns kvinnor från källarägare till källarmästare. På många vingårdar får kvinnorna ta hand om skördandet av vindruvorna, eftersom deras sätt att arbeta anses vara mjukare mot druvorna än männens.

Sedan en tid tillbaka grundades på Tenerife organisationen ”Amavican” – eller ”Det kanariska vinets väninnor”. Bland medlemmar finns kvinnor som är aktiva i många olika roller inom vinvärlden.

Amavican har organiserat besök till olika vinkällare på Öarna. I programmet ingår även organisering av vinprovningskurser för endast kvinnor.
Jag letade efter uppgifter om kvinnor och vin på Internet, och fann liknande Amavi föreningar på det spanska fastlandet. Jag fann också webbsidor, där det erbjuds kvinnorna olika aktiviteter som har samband med vin.

Det har sagts att kvinnorna skulle vara mera känsliga som vinprovare än män. Svårt att säga om det är sant eller inte. Men oavsett, det går alltid att testa själv …

Hur skulle det kännas att ha en vinprovningskväll på kanariska viner endast för kvinnor? Och på svenska, det har jag länge undrat.

Vad tycker du om tanken? Skulle du vilja delta? Låt mig veta, och jag organiserar en kväll, eller två…..

April 2011 ©Gracia Penttinen
För att använda texten eller någon del av denna, behöver du ett skriftligt tillstånd av författaren, enligt lagen om upphovsrätt.

Blogg av Juan Enrique de Luis Bravo

12.11.10

Guachinche

 I vinodlingens - och -tillverkningens årliga rytm har vi nu ( i mitten av november) kommit till den tidpunkt då årets unga vin börjar var färdigt, och guachincherna får öppna sina portar som har varit stängda i flera månader. Passa på – och pröva – om du inte har gjort det tidigare.

Och vad är en guachinche? Den enklaste förklaringen är nog att det är ett enkelt vin- och matställe på Tenerife. Ordet eller namnet guanchince är ett derivat av ordet bochinche, som används för att beskriva liknande krogar på andra Kanariska öar. Själva ordet bochinche stor i stora drag för en högljudd folkmängd (=tumulto) eller bråk och kaos ( = alboroto)

En sorts ursprunglig form för guachincherna anses ha varit de små försäljningsstånd som många jordbrukare och boskapsägare tidigare reste under vissa tider av året för att sälja sina produkter. Man sålde där också vin. I början var vinköparna mest engelsmän, som under1800-talet hade blivit lockade dit av malvasia vinet. En isa (en traditionell sång och dans), Tanganillo de Estévanez, .från mitten av detta sekel beskriver tydligen denna företeelse. Senare började även lokalbefolkningen köpa vin.

Nästa fas i guanchinchernas historia var det att vinproducenterna började sälja mat till vinet. Man öppnade en guachinche i ett av rummen i huset eller i källaren. Frun av vinproducenten stod då i köket och kokade små rätter att ätas med vinet. Undan för undan utvecklade detta till ett yrke.

Under åren uppstod guanchincherna som en biprodukt i de norra vinodlingsområdena av Tenerife, så som Tacoronte, El Sauzal, Tegueste, La Matanza de Acentejo, Santa Úrsula och i La Orotavadalen. Överallt på dessa orter finns det fortfarande en uppsjö av små försäljningslokaler och hus, där man säljer mat i dessa enkla krogar. Det finns några guanchincher även i Güimardalen, i Arafo, Candelaria och Güimar.

Guanchincher är vanligtvis omtyckta möteslokaler där man träffar vänner och för att äta och dricka tillsammans. År 1996 kom det ut en bok, El Libro de los Guanchinches – Las rutas secretas del vino en Tenerife, skriven av Manuel Mora Morales. Författaren beskrev ett antal guanchincher i de olika kommunerna på norra Tenerife. Han har också samlat en mängd speciella ord och uttryck som används i guanchinche sammanhang.

Vanligtvis erbjuds besökaren traditionell husmanskost. Bland favoriterna finns t ex. revben med olika ingredienser, bl a potatis eller majskolvar eller mojosås. Det finns rätter av ungget, och fisk. Efterrätten kan vara ett bakverk av smördeg, olika frukter, pudding, eller bienmesabe, som är tillverkad av honung och mandlar. (Jättegott!!!). Vanligtvis finns ingen tryckt lista över rätterna, utan man erbjuds det som finns och så länge som det räcker. När maten tar slut, stängs krogen. Under de senaste åren har man börjat begränsa antalet rätter som får erbjudas i en guanchinche. Orsaken till detta har varit klagomålen från ”lagliga” barer och restauranger. De har känt sin existens hotad, eftersom de har större krav på kvaliteten än guanchincherna.För ett par dagar sedan skrevs i lokaltidningarna om hur man klagade på guanchincheägarna i Icod de los Vinos på att dessa inte betalar sina avgifter… det verkar som den kanariska krisen gör saken ännu värre.

Eftersom allting numera är mer eller mindre reglerat, har även guanchincherna fått vissa normer för sin verksamhet. En av de viktigaste är att en guanchinche får ha öppet endast under en viss tid av året. Meningen är att man får öppna samtidigt som årets unga vin är färdigt att drickas. I några fall kan man också öppna en guanchinche i april. Nuförtiden måste ägaren av en guanchinche betala kommunalskatt. Det är också viktigt att lokalen och mattillverkningen uppfyller vissa sanitära normer.

År 2005 publicerades boken La Pipa de mi Abuelo, skriven av .Apeles Rafael Ortega Perez. Författaren betraktar örikets vinliv med minnena och erfarenheterna om vinodlingen och –tillverkningen sedan barnsben. Allting beskrivs med en djup känsla av humor och glimten i ögat. Han beskriver också några guanchincher som han har besökt inom Tacoronte-Acentejo vindistrikt. Att läsa denna bok kändes lika njutningsfullt som att följa med honom och smaka de erbjudna viner tillsammans med revben och potatis.

Boken finns att köpa i Vinmuseet i El Sauzal

På nätet har jag hittat en webbsida där det finns adresser av 43 guachinher. Tydligen har ägarna av dessa små vin- och matställena organiserat sig och skaffat denna gemensamma webbsida. Även på Facebook har jag hittat info om guanchinherna.

Och till slut lite guachinchehumor. Jag har översatt en gammal isa från 1800-talets mitt. Som beskriver hur öns befolkningen tänkte om tidens vinköpare.

Tanganillo de Estévanez
A la hermosa Orotava Till den undersköna Orotava
Panel de abejas, en bikupaAcuden los turistas drar turister
Como las moscas som flugor
Desde Inglaterra från England
Hasta Icod de los vinos Ända till Icod de los Vinos
Las moscas llegan anländer flugorna
Por los vinos preguntan frågar efter vin
Y se los llevan som de tar det med sig
Es tan fuerte el aroma Så stark är aromen
Del malvasia de Tenerife av Tenerifes malvasia
Que se les mete en Londres Att den i London stiger
A los ingleses por las narices ända upp till engelsmännens öron (i texten: näsor)
A Garachico llegan Till Garachico anländer
Los nobles lores de nobla personerna
Y se emborrachan och berusar sig
Y los pobres isleños och de arma öborna
Que se fastidien får lida
Y beban agua och dricka bara vatten
Texto/text: Nicolas Estévanez

November 2010 ©Gracia Penttinen
För att använda texten eller någon del av denna, behöver du ett skriftligt tillstånd av författaren, enligt lagen om upphovsrätt.

27.8.10

Sommartankar

Sommaren börjar snart vara slut. Det här året kunde jag åka norrut som man ”brukar” göra. Det fanns ett par veckor till en vistelse i Finland och lite mera tid för Sverige, ett par veckor i Stockholm med omnejd och en vecka i Sölvesborg.

Släkt, vänner, mat, bastu, och olika lokala evenemang var huvudsakliga innehållet för dagarna.
Eftersom vin har blivit mitt stora intresse under de senaste åren – vid sidan av studier av Kanarieöarnas kultur, historia etc. var det väldigt intressant att besöka vin- och spritmuseet i Stockholm.

I den kanariska vinhistorian berättas det om hur tidiga kanariska viner, ex. Canary Sack – bl levererades till de nordiska hoven, däribland det svenska hovet. Kanariska vinerna är naturligtvis bara en liten del av Spaniens vinproduktion – då som nu, och det som fanns att finna var en liten rad om spanska vinerna på Gustav Vasas vinförrådsförteckning. Så, det var det, fast jag vet ju bättre… eller de som har skrivit den kanariska vinhistorian.

En annan överraskning fick jag när jag bläddrade i en tidning om Öland som mina barn hade tagit med sig när de kom hem från sin Ölandssemester. Det fanns riktiga vingårdar där! Och så började jag söka och fann även flera.

Tidigare i vin- och spritmuseet hade jag hittat flera fina tidskrifter och fick naturligtvis en del tips var jag kan leta vidare. Jag köpte också böcker med mig hem.

Gamla Stans och Östermalms terrasser var fullsatta under de varma stockholmskvällarna, men det fanns dock möjlighet att sitta där med vänner. Och smaka världens viner. Det var dyrare jämfört med priserna på Tenerife, men så spännande. Samtidigt funderade jag mycket på sättet att umgås med vännerna och med vin med motsvarade hos oss här på ön. Det finns en del skillnader, tyckte jag, och ska fundera vidare. Detta är viktigt i samband med ev. vinresor av nordiska turister här på ön.

Sedan ett par dagar är jag tillbaka på Tenerife. Och som vanligt, kom själen mycket senare än kroppen. Mitt sätt att få själen tillbaka lite fortare är att åka upp till skogen och se Teide. Naturen är så helande och passar så bra till mitt nordiska ursprung och uppväxttiden i de djupa skogarna.

Det var skönt att andas varm talldoft och se först Gran Canaria och senare La Palma i horisonten, ovanför molnen. Teide var lika majestätisk som alltid.

När jag sedan körde neråt mot La Orotava och Puerto de La Cruz, kom jag snart till en riktig spökskog. Tallarna stod med gles och brun barr, bara lite grönt här och där. Först trodde jag att detta berodde pa det att förra vintern varit tämligen torr och nu har sommaren varit mycket het, och att tallarna inte hade fått vatten på länge. Orsaken är en mask, som heter Thaumetopea Pityocampa, som redan tidigare har härjat pa ön. Masken är känd för sina förstörande insatser i södra- och mellersta Europa. Naturen verkar dock behöva en långvarig, och ”långsam” regn. Blir det för mycket vatten på en gång, hinner den torra jorden inte öppna sig för vattnet och det bara rinner neråt. Lite längre ner påminde synen ännu mera om naturkatastrof. En kraftig storm i vintras fällde ner och bröt en del av den skog som består av kaliforniska tallar. Tallarna hade tagits bort, men naturen var skövlad av tunga maskiner. Hettan hade också dödat allt som annars möjligen skulle ha kunnat vara grönt. Det behövs regndanser och ett riktigt långvarigt och milt regn för att reparera naturen.

Under resan ner till Puerto de la Cruz fäste min uppmärksamhet på de olika dofterna längs vägen. Förutom den starka talldoften fanns där olika blomdofter och eukalyptusdoft. Längre ner i Aguamansa kände jag bl a doften av grillandet med ved från någon restaurant och ännu längre ner hade något bakat vetebröd.

Jag körde hem från Puerto de la Cruz genom El Sauzals och Tacorontes vingårdar. Skördetiden är inne.
Under sommaren har Tacoronte-Acentejos och La Orotavas vinersor varit i gång. Nästa vecka kommer att jag återta dem igen. Det blir ett antal vinresor innan turistsäsongen börjar. Innan dess vill jag också hinna besöka grannöarna La Gomera och/eller El Hierro.

Augusti 2010 © Gracia Penttinen

3.6.10

Vårens viner 2010 - Tenerife - Vinos de primavera

För en vecka sedan gjordes årets 2010 första resa med "vinbussen" på Tenerife. Redan förra året organiserades ett antal resor inom Taconrote-Acentejo. Fr o m detta år har resområdet utökats att även omfatta La Orotavadalen.

Allt som allt finns det 13 vinrutter i Spanien, varav 1 på Tenerife. Det handlar inta bara om vinprovning och besök på olika vingods- och källare, utan det blir mycket kultur och historia också.
Vinturismen - enoturismo - är dagens melodi, och det finns mycket att upptäcka, särskilt därför att Kanarieöarnas viner är relativt okända. De utgör bara en litet procent av Spaniens totala vinutbud. Men efter att ha studerat mycket omkring Kanarieöarnas viner under senaste åren, kan jag med handen på hjärtat säga, att det handlar om mycket spännande sorter, som inte finns någon annanstans på hela klotet. Den speciella jordmånen, solen, havet, vindarna och det gamla och redan historiska sortimentet av druvsorterna ger sitt bidrag...

Om någon vill ha ett litet inblick hur det kan se ut under en dryggt halvdags tur med en speciell "vinbuss", lägger jag foton från denna lördag.

Maj 2010, ©Gracia Penttinen
All rights reserved. Ingen del av texten får lånas utan skriftligt tillstånd från upphovsmannen, enligt lagen om upphovsrätten.