Om Kanarieöarnas politiska styrning

Under åren lärde jag mig att förstå  hur man hade fördelat det politiska och adminstrativa ansvaret mellan de olika instansserna i arkipelagen. Nu delar jag resultatet av min kartläggning. Kanske hjälper det att förstå varför det ibland känns som om kvarnarna arbetar långsamt och att man får springa från  ett kontor till ett annat.

Under de senaste senaste åren har man öppnat kontor  under titeln "medborgarservicecentum, eller multiservicecentrum”  dvs ett antal olika ”kontor” under samma tak.

För att börja från början, eller från tiden då den Kanariska arkipelagen steg in i den skrivna historien, vilket ägde rum när den var erövrad i sin helhet

• 1496 koloni
• 1872 provins
• 1982 autonom region
• 1997 nacionalidad – arkipelagen har sin geografiska position, historia, kultur  och sitt språk som en del av det spanska kungariket

Öarna i arkipelagen var i början sinsemellan icke- likvärdiga i sin realation till rikets ”krona”

På Lanzarote, Fuerteventura, La Gomera och El Hierro var “señorio” det härskande styrningssystemet. Öns herre (señor) var i praktiken den översta beslutsfattaren inom varje samhällelig funktion. Visserligen var kungen också över honom. Dessa fyra öar bleva inte erövrade i en vanlig mening. De överfördes på sätt och vis med kungens samtycke till vissa familjer.

Resten av öarna, Gran Canaria, La Palma och Teneriffa kallades för ”realengos”. De erövrades med militära trupper som de katolska kungaparet hade  skickat iväg för att göra det.. Med andra ord, de var ”kungliga” öa ,därav namnet ”realengo”. Den högre statsförvaltningen kom från härskarna och ansvarde inför kungen för sina handlingar.  

De kanariska öarna blev sinsemellan likvärdiga 1812 då systemet med ”senjorier” upphörde.  Samtidigt fick öborna också rätt att till högre administrativa befattningar och tjänster..

Målen för autonomin

• försvara och ta hand om intressen för invånare
• se till att samtliga öar blir delaktiga av jämlik och balanserad utveckling
• solidaritet mellan samtliga människor som bor på öarna
• (1 §  i grundlagen)

Med andra ord:  autonomin finns för att invånarnas väl och intressen blir tillgodosedda

Uppgifterna för de Kanariska parlamentet Parlamento de Canarias (riksdagen”)

• Välja ordförande (president) för autonomian bland de valda representanterna
• Välja justitieombudsman/justitiekansler (Sätet: La Palma )
• Stifta lagar och förordningar i den autonoma regionen. Dessa lagar och förordningar ska offentliggöras i den officiella tidningen (BOC Boletin Oficial Canarias). Lagarna granskas visserligen, eftersom de inte får vara motstridiga till rikets lagar.
• Lämna kommentarer och yttrander till förslagen till lagar 
• Utöva kontroll över öregeringens versamhet och vid behov be om förklaringar och kommentarer
• Lägga fram lagförslag till rikets centrala regeringen

De kanariska parlamentet har sitt säte i Santa Cruz de Tenerife .

Varje ö har ett antal representanter i parlamentet enligt öns invånartal .

Teneriffa och Gran Canaria, 15 respresentanter/ledamöter per  ö

La Palma och Lanzarote, 8  respresentanter/ledamöter per ö

Fuerteventura, 7 respresentanter/ledamöter

La Gomera, 4  respresentanter/ledamöter

El Hierro 3 respresentanter/ledamöter

Totalt 60 respresentanter/ledamöter

Representanter/ledamöter i parlamentet väljs för fyra år .

Vid första mötet i parlamentet väljs ordförande ( president ), två vice ordförande (vice president) och två sekreterare. Parlamentet har varje år två 120 dagars sessionperioder, den första från mars till juni och den andra från oktober till januari.

Kanariska parlamentets hemsida: www.parcan.es

Gobierno de Canarias / arkipelagsregeringens - ansvar :

• Utbildning , forskning och kultur
• Festivaler, tävlingar, sport och stora evenemang
• Offentlig hälso-och sjukvård
• Arbetsmarknad, socialtjänst, bostadspolitik
• Skatteförvaltning
• Industri och handel
• Vatten, berg, jordbruk, djurbruk, fiske
• Byggande av offentliga byggnader, vägar, kommunikationer,
• Turism
• Upprätthållandet av ordning
• Lokala bostadsområden

Regeringsordförandet (president) väljs för en period av fyra år. Han/hon ska väljas växelvis från de två provinserna.

Till exempel president från Teneriffa = västra provinsen, vice president från Las Palmas de Gran Canaria = östra provinsen..

Detta innebär att Kanarieöarnas regering har ett säte  i båda provinshuvudstäderna, dvs i Santa Cruz de Tenerife och i Las Palmas de Gran Canaria .

Antalet regeringsmedlemmar är enligt reglerna högst 11 ledamöter .

Arkipelagregeringens hemsida: http://www.gobcan.es/

Cabildo Insular / Östyrelse - Ansvar :

• Skapa normer,  lokal utveckling, planer, skötsel
• Samordning av de kommunala tjänsterna
• Brandsäkerhet
• Tekniskt och ekonomiskt stöd till kommuner
• Arbeta för öns bästa,  t ex i fråga om turism, omhändertagande av ön.
• Erbjuda tjänster och verksamheter som täcker flera kommuner, t ex avfallhantering, sanering och avverkning av skogar, allmän hälsvård

Örestyrelsernas hemsidor:

Cabildo de El Hierro http://www.elhierro.es/

Cabildo de Fuerteventura http://www.cabildofuer.es/portal/

Cabildo de Gran Canaria http://www.grancanaria.com/

Cabildo de Lanza http://www.cabildodelanzarote.com/

Cabildo de La Gomera http://www.cabildogomera.org/

Cabildo de La Palma http://www.cabildodelapalma.es/

Cabildo de Tenerife http://www.tenerife.es/

Kommunerna: (Ayuntamientos) och kommunstyrelsernas ansvar:

• sörja för underhåll av gator och vägar, bygga gator och vägar till byar och bostadsormråden
• gatubelysning, offentliga trädgårdar och parker
• begravningsplatser, idrottsplatser, bibliotek , kulturcentrum, utbildningscentrum, vårdcentraler, saluhallar
• nätet för dricksvatten  elnätet, sophämtning, lokaltrafik
• ansvar tillgång till bostäder, sociala och kulturella tjänster
• civilförsvar, miljöskydd,  underhåll och skydd av historiska och konstnärliga föremål

I den kanariska arkipelagen finns 88 kommuner enl följande:

Teneriffa: 31

Gran Canaria: 21

La Palma: 14

Lanzarote: 7

Fuerteventura: 6

La Gomera: 6

El Hierro: 3

Försvarssystem: hela den Kanariska arkipelagen

Militärområdet (Zona Militar), bas i Santa Cruz de Tenerife, den militära befälhavaren

Sjö/flotta, flottbas i Las Palmas de Gran Canaria, flottbefählhavaren

Flyg, flygbas i Las Palmas de Gran Canaria flygbefälhavare, ställföreträdande befälhavare på Fuerteventura

Provinser har ingen särskild adminstration, men båda  provinser har sin egen

försvarsdelegationen och flottkomandant

Utöver dessa ovannämnda styrelser, regeringar o dyl finns i arkipelagen också  ett antal byråer (subdelegation)  för några statliga förvaltningar

Mars 2014 © Gracia Penttinen
För att använda texten eller någon del av denna, behöver du ett skriftligt tillstånd av författaren, enligt lagen om upphovsrätt.