Nytt i pyramiderna i Güimar: Temapark för den hållbara utvecklingen

Foto: Isabel Mora

Den första april 2016 var det liv och rörelse i den etnografiska parken av pyramiderna i Güimar. Där fanns ett antal politiker av de olika lokala styrelser, universitet, press. Det var invigningen av en "park inom en park", en ny temapark.

Redan under en längre tid hade jag lagt märke till att det var något speciellt på gång i en del av parken. Växtspecialisten Wolfredo Wildpret med hustrun, botanikprofessron vid universitet av La Laguna, Victoria Eugenia Martén Osorio fanns ofta där. De verkade inte ha kommit dig bara för att titta på pyramiderna.

Wolfredo Wildpret, Foto: Isabel Mora

Invigningen av temaparken
Under invigningsdagen uppenbarades enledningen till de täta beöken. Detta botanikerpar var specialister och planerare fen denna nya temapark. Idag var de där för att prsenterar parken och syftet med denna till de inbjudna invigningsgäterna.

Wolfredo Wildpret konstaterade att temaparken var en "lovsång som hedrade öns raviner och de olika livsformerna som levde i dem". Syftet var därmed att presentera en av de viktigaste naturliga miljöer på ön.

"Vattendraget skapar en väg som arkipelagens endemiska djur och växter kan använda". I dessa vattendar fanns tidigare sötvattenfiskar, den europeiska ålen, Nu finns bara några få av den kvar.

Denna parkpresentarion följdes sedan av den egentliga invigninsfesten.

Bilder av växterna i ravinen hälsar besökare välkomna

Parkens ägare, Fred Olsen, uttryckte sin glädje för att ha medverkat till att detta område fortfarande finns kvar. (Gracias anmärking: om inte Fred Olsen hade köpt pyramidområdet, skulle det inte finns kvar idag, utan det skulle ha blivit ett bostadsområde). Det kan uppfylla en viktig funktion nu när det fortfarande finns hopp för planeten Jordens överlenad. Hans förhoppning är att barn oc vuxna, hela familjer kan beöka temaparken.

Den vetenskapliga direktören för den etnografiska parken, David Valcarcél konstaterade att detta projekt hade varit det mest ambitiösa av alla. Han uttryckte sin glädje för att ha haft möjlighet att kunna arbeta tillsammans med Woldfredo Wildpret och Victoria Eugenia Martín Osorio. Inte bara för deras stora kunskaper, utan också för deras förmåga att kunna förmedla sig kärlek till naturen genom det sätt som de förmedlar sina kunskaper. "Vi har strävat efter att skapa ett levande minnesmärke för den kanariska naturen".

Invigningsgäster. Wolfredo Wildpret pá höger. Foto; Isabel Mora

Wolfredo Wildpret själv konstaterade att nu när arbetet var genomfört, att det verkligen hade varit värt lla möda. "Detta är ett av det viktigaste ögenblick under hans liv".

Andra talare var Alberto Bernabé som är ansvarig för turistfrågorna inom östyrelsen och José Antonio Valbuena, ansvarig för miljöfrågorna inom östyrelsen. Den tredje politikerna var Güimars borgmästare Carmen Luisa Castro.

Hela projektet är ett samarbete mellan den etnografisk parken av Güiamrs pyramider och universitetät av La Laguna.

Victoria Eugenía Martín Osorio

Utbildning av turistguider
Ett par veckor senare inbjöds en liten grupp av öns auktoriserade turistguider till parken för att fördjupa sig i temaparkens hemligheter. Jag hade glädjen av att vara med idenna grupp. Efter att har jag besökt temaparken för att fördjupa mig ytterligare och för att ta bilder.

Ett av syftena med denna speciella temapark är att den ska kunna fungera som modell för andra parker. Samtidigt kan temaparken användas som "naturskola" för olika studiegrupper som vill studerna livet i ravinerna. Parkens yta är 1000 m2

Det övergripande temat för parken är "sostenibilidad" - hållbarheten. Det har nástan blivit ett modeuttryck under de senaste åren. Denna hållbarhet har här indelats i tre delområden; omgivning, ekonomisk hållbarhet och relationer med det omgivande samhället, dvs social hållbarhet.

"abrepuño"

Den sociala funktionen för parken uppfylls genom att den bidrar till männornas större förståelse för viktigheten att skydda och vårda den omgivande naturen. I första hand syftar detta till att bevara de lokala kanariska srterna. De införda växterna d¨remot kan utgöra ett riktigt hot för denna känsliga växtvärld.

Wolfredo Wildpret berättde om vissa växter som redan fanns d¨r och om deras användning inom den traditionella folksmedicinen, däribland "ratonera" (Forskalia angustifolia), "pata de perro" Aizoon canarienze), "abrepuño" (Centaurea melitensis) .

Intill varje växt finns en skylt med dess lokala och vetenskapliga namn.

I temaparken har man skapat en sorts kopia av en bäck som porlar i bottnet av en ravin. Längs stranden och i bottnet av bäcken växer endemiska växxter som tillhör till denna vattenbaserade milljö. Däribland är de viktigaste Salix canariensis - kanarisk pil, Tamarix canariensis -kanarisk tamarisk, Phoenix canariensis - kanarisk palm och Typha domingensis - kaveldun.
Temaparkens vattendrag är slutet system som kontrolleras maskinellt.

I detta konstgjorda vattendarg lever nu den enda sörvattenfisk som finns i arkipeagen, en europeisk ål. Denna fiskasort levde tidigare i den ravin som tudelar Sant Cruz, Barranco Santos. Likväl kunde den påträffas i ett par raviner inom Teno och Anaga områdena. Idag lever denna ål endast i Afur, och ¨r mycket sälsynt även där. Ålen i denna nya temapark kommer från Afur.

Till dessa kanariska bäckar simmade förr ålar som lik sina artfränder var födda i Sargassohavet i den västra Atlanten. De lämnade sina ursprungsvatten och simmade under 2-3 år tills de kunde finna de kanariska vattendragen. Sedan simmade de uppförs tills de fann en lämplig pöl där de stannade till slutet av sitt liv.

En spansk artikel om ålens vandring från Sargassohavet till de Kanariska öarna

Om mitt besök i temaparken
Nu hade jag och omkring bäcen i alla lung och ro. Innan jag kom dit hade jag redan ställt frågor angående ålen. Den var en skygg liten varelse, kanske 6 cm lång och svår att upptäcka. Även om jag inte åstadkom något oljud eller störande rörelse vid vattnet, lyckades jag inte se den. Kanske lite längre fram när den har hunnit anpassa sig till sitt nya hem och vuxit lite till.

Vid de tidigare besöken hade jag kunnat skaffa vara en sorts överblick om allt som fanns där. Nu tillbringade ajg mycket tid med att titta på varje växt i temaparken. Denna gånglade jag märke till de träd som planteras i den nya ravinen och som normalt brukar växa i lagerbladsskogen. Dessa var Arbustus canario - kanariskt smultronträd och Visnea mocanera. .

Kanariskt smultonträd

Det är intressant att följa upp hur denna konstgjorda ravin kommer att se ut om ett par år när växterna har riktigt kommit i gång.

Pyramidernas hemsida

Juli 2016, ©Gracia Penttinen
Denna artikel kan delas fritt vidare, men endast om  texten behålls i sin helhet utan att ändra den, och att namnet till författaren  - Gracia Penttinen - och denna blogg anges 


Mina tidigare artiklar om pyramidområdet i Güímar
- Nytt i pyramiderna i Güimar: Temapark för den hållbara utvecklingen
Tropicarium -Tropiska växter i Güímar