Områdets skönhet, lugn, det AV-program som man får titta på i auditoriet. Thor Heyerdals goda rykte och de endemiska kanariska växterna erbjuder besökaren en sorts mysterium, i mitten av allt det turistiska.
Jag kom till pyramiderna av Güímar för första gången på våren 1994. Några månader tidigare hade jag hört en turistguide förbigående nämna dessa pyramider. Det sa ”klick” genast när jag såg pyramiderna. I början fick jag titta på dem bakom stängslen. Utgrävningarna inom området var på gång och man höll på att restaurera den gamla herrgård som finns i området.
Ett år senare fick jag komma in i området tillsammans med numera avliden journalist och författare från Güímar, Emiliano Bethencourt. Vid detta besök hade jag t o m möjlighet att kliva upp på en av pyramiderna, vilket numera är helt förbjudet. En av mina ungdomshjältar Thor Heyerdal var också förknippat med pyramiderna, hörde jag.
Enligt stadsplanerna från 1990-talet skulle ett bostadsområde byggas där pyramiderna stod. Nu blev det inga flervåningshus byggda där eftersom en vän till Heyerdal, den norska Skeppsredaren Fred Olsen köpte upp området. Güímars kommunstyrelse var då inte längre ägare till marken och kunde således inte heller bygga där och förstöra pyramiderna.
Pyramidområdet omfattar 64.000 m2 . Inköp av området och anläggningarnas upprustning har beräknats uppgå till ca 6.000.000 €. Ibland tycker någon att inträdesbiljetterna kostar mycket. Men man kan knappast föreställa att parken lever av dessa inkomster.
Güímarborna har inte alltid tyckt om denna ”pyramidhistoria”. Även om kommunerna på Tenerife har strävat efter att erbjuda något speciellt till turisterna, hade kommunstyrelsen i Güímar länge inte intresse för att betrakta området som turistattraktion. Befolkningen tyckte i allmänhet att hela området hade blivit skapat i enbart kommersiellt syfte – och för att tjäna pengar på. Vad allt verkligen hade kostat, det har de inte ens velat veta om.
Besökarna i området får titta på ett AV-program i vilket man jämför sinsemellan pyramidområden från den gamla och den nya världen. Thor Heyerdals resor över världshaven med enkla båtar har givit inspiration till tanken att kanske någon gång i det avlägsna förflutna man kom till Tenerife över haven – även om det inte finns några vetenskapliga bevis på detta. Man talar inte om den eventuella åldern om pyramiderna.
Det finns två herrar som har lagt sitt strå i polemikstaken. Der är astrofysikerna Antonio Aparicio Juan och César Esteban López, som ägnar 5 % av sin tid till den historiska forskningen (jämfört med Heyerdahls 100 %). Dessa författare har publicerat sin egen teori om pyramidernas uppkomst och ålder. Jag var med och lyssnade när de presenterade sin bok på det vetenskapliga museet i La Laguna. Enligt dem nämns pyramiderna för första gången på 1850-talet. Enligt dem har erövrarna (1500-talet) inte nämnt området i sina dokument. Således anser dessa forskare att pyramiderna måste ha blivit byggda relativt sent, för mindre än 200 år sedan.
Efter mötet i La Laguna började jag undra hur det var möjligt att ingen som bodde i güímardalen kunde ha en minsta aning om byggandet i fall det skulle ha hänt relativt nyligen. Förutom pengar, har man behövt mycket arbetskraft, stenar och djur att frakta allt till platsen. Men ingen har några minnesuppgifter. Juan-Pedro som jag mötte tidigare kände inte till något om ett möjligt byggarbete inom familjen för ett par generationer tidigare. Hur kan man ha byggt pyramiderna, utan att någon har lagt märke till detta, undrade jag.
I ”pyramidupptäckaren” Emiliano Bethencourts familjeägo finns ett dokument från år 1511. I dokumentet berättas enligt följande: ”På dessa marker som vetter mot havet, som utgår från Kungsvägen (Camino Real), som börjar från Chacaica och leder mot Chogo, och som är kallad Chacona, där man har samlat stenar på högar och där guancherna brukade utföra sina ritualer för att känna till framtiden” . Detta betyder att pyramiderna fanns där redan då när de nyinflyttade kom till ön.
De tidigare nämnda astrofysikerna anser att pyramidbyggarna måste ha varit frimurare, eftersom solstånden var viktiga för dem – på samma sätt som för öns ursprungsbefolkning guancherna.
Det har funnits frimurare på Tenerife sedan 1700-talet. Det finns också uppgifter om att tempelriddarna skulle ha besökt ön för flera hundra år tidigare
Under pyramiden nr 1 finns en
o Pyramiderna har byggts av uthuggna lavastenar. De stenhögar som finns på odlingsterrasserna i omgivningen är samlade av naturstenar som fanns på platsen.
o Pyramidernas terrasser är noggrant byggda och den avhuggna delen av varje sten är riktad utåt. För att åstadkomma raka linjer har man vid byggandet av terrassernas vågräta och lodräta väggarna använt ett måttsnåre.
o De flesta av hörnstenarna är stora och deras vinklar är rakt huggna. På de ställen det fanns naturstenar som skulle byggas in i muren, är dessa huggna så att de passar in i muren.
o Den översta delen av pyramiderna är täckt med grus. Man har inte använt trapporna för att bära upp stenar på dem.
Pyramiderna har dragit dit många olika typer av forskare. För några år sedan var Robert Bauval och Andrew Collins, som har forskat mycket i pyramiderna i Giza, Egypten och som har skrivit om Sirius mysterier, där tillsammans med Javier Sierra. Även Philip Coppens, som har skrivit om egyptiernas kontakt med stjärnan Canopus (Canopus revelation), har varit där för att se pyramiderna i Güímar.
Enligt min uppfattning har samtliga dessa herrar lagt ett antal nya bitar i ett pyramidpuzzle, vars helhetsbild ingen hittills har lyckats ens skönja.
Det är kanske på sin plats att säga här några ord om de stjärnkonstellationer som dessa tidigare nämnda herrar har koncentrerat sig i; i Egypten betraktades Canopus, himlavalvets näst klaraste stjärna efter Sirius som en sorts ”södra polstjärna”. De gamla kulturerna talar on denna stjärna som en ”Övervakare av tiden”. Under vissa tider av året är denna stjärna från det södra himlavalvet synlig även på de Kanariska öarna.
Dessa perioder utgjorde en av grunderna till ursprungsfolkningens tidräkning. Dessa Canopusperioder på de Kanariaska öarna sammanfaller med de dagar då man firar Jungfrun av Candelaria. Dr. Ignacio Reyes García från universitet av La Laguna har kommit på att dyrkandet av Jungfrun i Candelaria i själva verket är en fortsättningen till dyrkandet av Egyptens svarta Isis.
Konstellationen Cygni (Svanen) som har blivit undersökt av Andrew Collins har också varit viktig för de kanariska ursprungsbefolkningarna.
Det finns därutöver en stort antal undersökningar på flera språk om de tidiga kalendrar och deras vinklingar med olika konstellationer.
På kvällen av sommarsolståndet samlar sig mycket folk på pyramidområdet för att betrakta solnedgången. Själv har jag också tillbringat ett stort antal -solstånd och -dagjämningar i området, både ensam och med grupper. Jag brukar också ofta vandra inom området eller bara sitta där och njuta av möjligheten av att kunna vara där.
Under det senaste året har områdets karaktär som etnografisk park blivit förstärkt. Man har planterat endemiska växter i området. Det allra senaste är informationstavlor som berättar om de olika produkter som har blivit framställda i den kanariska skärgården under den historiska tiden.
Det verkar som om Thor Heyrdal, som har skrivit ett stort antal böcker om sina upptäcksresor och erfarenheter inte har skrivit någon bok om pyramiderna i Güímar. På pyramidernas hemsida har man publicerat en förteckning om hans böcker och bland dem finns ingen ”pyramidbok”. Därför tror jag att den bästa boken om området är att vistas och promenera där och känna in vad som omgivningen kan berätta för var och en.
Ofta har jag också funderat på vad stenarna skulle kunna berätta. Paco Padron har sagt någon gång: ”Titta inte med ögonen utan med hjärtat, då den innersta väsen är osynlig.” Och slutligen en iakttagelse som Thor Heyerdal har gjort, och som åtminstone mentalt skulle kunna förknippas med pyramiderna i Güímar och inställningen till dem: ” “Borders? I have never seen any, but I have heard that they exist in the mind of most people”. (”Gränser? Jag har aldrig sett någon, men jag har hört att de existerar i flesta människornas tankar”)
Några av de böcker och artiklar som handlar om pyramiderna i Güímar:.
Las Pirámides de Canarias y el Valle Sagrado de Güímar, Emiliano Bethencourt, Francisco De Luc, Francisco Perera
o Las Pirámides de Güímar: mito y realidad. Antonio Aparicio Juan och César Esteban López.
o El complejo de las morras de Chacona; resultados del proyecto de investigación, XII Coloquio de Historia Canario-Americana, Maria Cruz Jiménez Gómez/Juan Francisco Navarro Mederos
o El difusionismo atlántico y las pirámides de Chacona. Juan Francisco Navarro Mederos/Maria Cruz Jiménez Gómez: en: Miguel Ángel Molinero Polo y Domingo Sola Antequera: Arte y Sociedad del Egipto antiguo.
o Arqueología de las Islas Canarias, Juan Francisco Navarro Mederos: en: Espacio, Tiempo y Forma, Serie I, Prehistoria y Arqueología, tomo 10, 1997, p. 447-478.
Pyramiderna i Güímar
Año Cero: http://www.akasico.com/
Mars 2011 ©Gracia Penttinen
Denna artikel kan delas fritt vidare, men endast om texten behålls i sin helhet utan att ändra den, och att namnet till författaren - Gracia Penttinen - och denna blogg anges
Mina andra artiklar om pyramidområdet i Güímar
- Nytt i pyramiderna i Güimar: Temapark för den hållbara utvecklingen
- Tropicarium - Tropiska växter i Güímar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar