Geografiskt sett hör Teno till de äldsta områdena på Tenerife. Man uppskattar dess ålder till att det är ca 5 – 7 milj. år. Omkring och inom Masca är Tenos natur som mäktigast. Ravinerna är djupa och mycket eroderade. De löper i nordvästlig riktning
Denna lilla by i bergens famn är det näst mest besökta resmålet inom Tenerife. Antalet besökare ligger omkring 800.000 per år. Antalet fast bosatta i dalen är ca 140 och antalet deltidsboende är 70. En del av besökarna är folk som vandrar på bergen. De kommer till Masca för att fortsätta till stranden där det tar en båt till någon av hamnarna. En del av besökarna kommer hit med bussarna för att stanna där en stund och beundra denna säregna by med sina mäktiga bergsformationer.
Vangringstigen från byn till stranden går omkring 650 m neråt och det tar ca 3 timmar att komma fram till stranden. Denna stig är ytterst svår och tar mycket på knäna. Oavsett besvären, anses denna stig vara den mest spännande av alla som finns inom Teno området.
Förr i världen var byns invånare tvungna att använda denna stig för att ha kontakt med yttervärlden, eftersom det inte fanns någon annan väg till byn.
Video om stigen till stranden
Tack vare att Masca var utan någon större kontakt med yttervärlden har byn kunnat behålla sin speciella karaktär. Numera är hela byn ett etnografiskt och kulturellt minnesmärke. Detta innebär att inga yttre förändringar får göras i samband med reparationer av husen. Vid ett nybygge måste den gamla byggstilen bevaras På detta sätt är Masca en av de bästa representanterna för den gamla kanariska folkliga arkitekturen.
För ett par år sedan härjade en skogsbrand inom Teno området. Spåren efter branden är fortfarande väl synliga. Man kan se hur en del av palmerna fortfarande har en svart stam. En del av ginstbuskarna är helt svartgråa och kommer säkert aldrig mer att väckas till liv igen. Vid den sista branden blev sex hus i byn förstörda, bland dem en del av byns största restaurang. Under de senaste decennierna har det funnits tre skogsbränder i trakterna omkring. Dessa erfarenheter har givit byns invånare vetskap om när de är så hotade av elden att de måste lämna sina hus och byn.
Vanligtvis är husen mycket enkelt rustade. Hustaken brukar ha 2 eller fyra sidor, som på spanska kallas för ”aguas”. Husen brukar också vara relativt små, endast med ett rum och kök. Husen har vanligtvis inget badrum och oftast finns toaletten utanför själva huset.
Byns lilla kyrka som är byggd enligt den traditionella kanariska stilen är från 1600-talet. I kyrkan finns byns skyddshelgon ”Inmaculada Concepcion – den obefläckade avelsen”.. Festen för denna jungfru firas under det första veckoslutet i oktober.
Ofta ser man lokala hantverkare sälja sina produkter till turister på torget framför kyrkan. Det kan vara hattar gjorda av palmblad, smycken, tvål med getmjölk, marmelad, honung, fikon, mandlar, byns aplesiner och andra frukter...På torget växer ett stort fikusträd, Ficus mickrofylla från 1800-talet.
Kring byn och i dalen växer kanariska palmer och andra palmsorter. Sluttningarna omkring har byggts till odlingsterasser. Den största delen av dem är numera övergivna. På de terrasser som fortfarande är i bruk odlas potatis, söta lökar och jams.
I dalen växer fruktträd såsom apelsin och japansk mispel. Där växer också kaktusar som för länge sedan importerades från den amerikanska kontinenten. En del av fikonträden, mjölkfikon - brevas , som de kallas för bär frukt på våren, och de andra sorterna senare på hösten.
När man vandrar mot dalens nedre del och mot havet är dessa terrassodlingar väl synliga. På dem odlas förutom grönsaker och potatis också foder för getterna. Geten å sin sida är viktigt husdjur som lever här sedan urminnestider, redan innan erövrarna kom till ön. Av getmjölken tillverkas god ost. Man producera också honung i Masca, även om det inte sker i samma omfattning som tidigare. Runt byn finns också enkla vattenledningar.
Den skrivna historien av Masca började omedelbart efter Tenerifes erövring 1496. Öns nye guvernör Alonso Fernandez de Lugo fördelade jordarna och vattnen. Masca blev då egendom av greven av Adeje.
De nuvarande husen tillhörde aldrig till öns ursprungsbefolkning, guancherna. Dessa bodde i grottor som fanns i närheten, eller i enkla hytter som de själv hade byggt.
Levnadsvillkoren för samtliga invånare av byn har alltid varit beroende av vattentillgångarna. En annan viktig förutsättning för möjligheten att bo där har varit och är tillgången till odlingsbar jord och betesmarker för getterna.
Byns invånare har i alla tider behövt ett väl placerat ställe för att bygga ett hus på. Under de första århundradena måste detta ställe också vara skyddat mot piraternas attacker. Numera minns knappt någon hur viktigt detta var, med tanke på den svåra stigen från havet. Dessutom måste man också ta hänsyn till husets närhet till bergen. Huset fick inte stå för nära, eftersom det alltid kunde fall ner stenar från höjden, t ex i samband med störtregnarna.
På väggarna rund dalen har man funnit enkla hällristningar, där man kan urskilja bl a linjer, fisk och en sorts rund avbildning som påminner om en ostform, eller en sorts sol. Man tror att de ursprungliga innevånarna ägnade sig åt fruktbarhets- och soldyrkingsritualer. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att öns ursprungsbefolkning ansåg solen vara kvinnlig.
Den tidigare ”kungsvägen eller kronans väg ”, Camino Real, som knöt öns olika delar med varandra band också Masca dalen med byn El Palmar i norr och Santigo del Teide i öst. Denna gamla väg fick ge vika för den nybyggda vägen till dalen. De vandringsstigar som man ser i dalen brukar vara gamla getstigar. Några av dessa stigar leder till odlingsterrasserna inom dalen. Några av stigarna bär också gamla minnen av tiden då de blev använda i samband med byteshandel. Man bytte bland annat jordbruksprodukter mot fisk. Handeln var vanligtvis arbete för kvinnor och hustrur.
Från Masca är det 4,5 km till Santiago del Teide och 7,8 km till El Palmar. Administrativt hör Masca idag till kommunen Buenavista del Norte, vars centralort ligger ca 20 km därifrån mot norr (genom El Palmar).
Februari 2011 © Gracia Penttinen
För att använda texten eller någon del av denna, behöver du ett skriftligt tillstånd av författaren, enligt lagen om upphovsrätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar