Sommaren 2011 organiserade Garajonays Nationalpark tillsammans med bl a det Spanska miljöministeriet en kurs för turistguider och andra personer som arbetar inom turismen.
Majoriteten av La Gomeras besökare är sk. ”en-dags-turister”. De kommer i turistbussar med den första morgonfärjan från Tenerife. Sedan blir det en utflykt på ön som tar ca 7 timmar med lunchen inräknad. Meningen är att erbjuda dessa besökare en mångsidig bild av denna lilla ö och dess nationalpark som också är ett världskulturarv.
Kursens viktpunkt var naturligtvis kunskaper om Garajonays nationalpark, och mycket speciella växt- och djurvärld som träffas där. Parkens ansvarige direktör
Ángel Fernández höll det införande föredraget. Han var också med oss när vi besökte olika delar av parken och ett antal anslutande utsiktsplatser. Han är en verklig guldgruva när det gäller kunskaperna om parken. Det kan handla om allt mellan parkens geologiska uppkomst och hur det går att skilja mellan två trädljung,
Atlantjungen, Erica Scoparia och
Trädljungen, Erica Arborea, när de inte blommar. Han beskriver nationalparken och dess växter och djur som levande urtidsminnen.
I parkens informationscentrum ”
Juego de Bolas” lärde vi bl a oss att känna de olika hjälpmedel som finns i centrets förfogande, för att kunna använda dem när vi berättar om parken. Intill centret står ”minnenas hus” – ett litet etnologiskt museum där man bl a kan uppleva olika miljöer som en gång hörde till gomerabornas vardag.
Rekreationsområdet
Laguna Grande (Den stora vattenpölen) i hjärtat av parken brukar ingå i turisternas besöksprogram. Där fick vi höra om områdets historia och mytologi. Vi vandrade på stigarna i skogen för att lära oss att urskilja mellan de olika städsegröna lagerbladsträd som växer där. Där finns också ett stort antal blommor och ormbunkar. På La Gomera har många av dessa blommor ett 20-tal olika namn. Vår guide,
Ruben Martinez Carmona, visade oss en gammal bosättning av getherdar. Det som fanns kvar av denna hydda (pajar) var rester av grunden och några stenar fon en gång hade varit del av väggarna.
På utsiktsplatsen intill
Roque Agando hade vi möjlighet att beundra en storslagen vy med stora ”dimmfall– cascadas de niebla”. Det är fuktigheten av dessa dimmor som upprätthåller fuktigheten i parken under de torra perioderna.
I Hermigua blev vi begeistrade av ett relativt nyöppnat
etnografiskt museum. Där hade vi bl a möjlighet att bekanta oss med många av de olika odlingsvariationer som hade blivit utövade på ön sedan den för mer än 500 år sedan blev underställd först till den Kastiliska och senare till den Spanska kronan. Världshistoriens vindar har blåst starkt på La Gomera, som trots sin relativt lilla yta (382km2) har placerats på flera olika världskartor under de gångna århundradena.
I La Gomeras huvudstad San Sebastian ägnade vi tid åt att få korrekt information om några av staden viktigaste sevärdheter. Den äldsta av dem är nog ”
Torre del Conde – Grevens ton” som tod färdigt år 1450 och redan från början var omodernt. Det står kvar som det enda kvarvarande av sitt slag i den Kanariska övärlden.
Vi besökte ”
Iglesia de Asunción – Jungfru Marias uppståndelsekyrka” från början av 1500-talet. Denna kyrka har byggts om och till. Den har tydligen också haft en annan riktning i början av sin existens. Bredvid kyrkan finns La Gomeras
historiska museum. Det blev en gedigen genomgång av historien, då våra två guider var specialister i historia och arkeologi. En del av uppgifter som vi fick höra avviker en hel del av de som finns i guideböcker.
Den traditionella musiken blev inte heller bortglömd. En sk. ”romance” tradition lever kvar på La Gomera. Det handlar om att berätta om vardagslivet och även om samhälleliga händelser i sångform. Denna tradition kom i sinom tid till La Gomera med nybyggare från Andalusien. I ursprungslandet har traditionen att sjunga romanser redan blivit glömd.
En väsentlig del av dessa romanser utgörs av deltagande dansare som dansar i rad och i takt med en speciell trumma och stora kastanjetter. Det framgick av föredraget att till romanserna dansades ursprungligen i ring, tills kyrkan förbjöd denna form och tillät endast att dansarna rörde sig i rad. En rolig detalj var att dessa romanser kan betraktas som ”rapp” a v sin tid, ett sätt att berätta och kommentera händelserna i vardagslivet.
Den personliga utmaningen efter dessa dagar kommer att vara hur berätta om allt ovanstående utan att trötta ut lyssnaren. Turisten är ju på semester och syftet med utflykten på La Gomera är att erbjuda upplevelser och sköna minnen, och kanske också att inspirera dem att tillbringa sin nästa Kanariesemester just på La Gomera.
Juli 2011, ©Gracia Penttinen
För att använda texten eller någon del av denna, behöver du ett skriftligt tillstånd av författaren, enligt lagen om upphovsrätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar